Rune Pennborg

Ödsligheten viner från köpcentret
Jag vet inte om jag klarar det
Men kastar mig i människofloden och följer med den in i Mammons bultande hårda hjärta
Mitt i folkströmmen sitter Rune Pennborg på sin rullator som på en egen fridfull ö
Han sitter där i stormens öga och ser
I röd luva och vitt skägg
Jag får böja mig fram för att höra vad han säger
Han håller min hand och berättar om sitt liv
Han har hoppat från fjortonde våningen och överlevt en eldsvåda och rest jorden runt
Jag vet inte om det är sant, men det är sant att han håller min hand och talar med mig
Just Nu
Skriv ett brev, säger han innan jag går och han ser mig rakt i ögonen
Jag skriver ett kort, säger jag
Skriv ett brev istället. Jag är också ensam. Precis som du, säger han och ler
Jag kramar hans hand och tårarna strömmar nerför mina kinder
Det är så konstigt. Jag har inte berättat någonting om mig
Skriv ett långt brev, lägger han till innan vi skiljs åt

Stormen före lugnet

Åh jääävlar vad det svartnar
barbacka på demonhästar rider höststormarna in
nu spolas barnet ut med badvattnet och the fat lady sings
Ta fram spriten, ta fram chokladen, benzo, cigg och starkt kaffe
logga in vännerna
Och njut av det förbannade vackra skådespelet som en riktig jävla storm är
nu blir det fanimig åka av!
Here comes the big NO rolling in to our sures
oh yes

In i dimman igen

Ute på farleden går en skuta med fulla segel norrut
Sjöboden plockas ner
festerna är över
och sommaren seglar bort
vi drunknande är kvar
frysande och förvirrade
famlar vi efter varandra i rå dimma
allt är som det ska vara
det är bara vintern som famnar oss
på det sätt den kan

I skuggan av Solanas

En kvinna är så mycket mer än en kvinna
Hon är sin far, sin bror, sin son
Hon har förmågan att känna med
Att skära av den förmågan gör oss alla till män
kastrerade
och inte människor

Vi levande

Allhelgonamörkret får oss att tända många ljus

de brinner på kyrkogårdar och längs vägar

Livet är orättvist, står det på en lapp

Lena säger att det är iallafall tur att jag inte haft tre barn att begrava
Selma går med farmor på kyrkogården och tänder ljus
Var är din grav då farmor?
Jag har ingen grav, jag är ju inte död än
Nej, du rör ju på dig. Särskilt när du lagar mat
Allt vi har är mörker och ljus att tända
Så går farmor hem och lagar mat
för de som är utom henne och inom henne

Happy happy

Begravningsplatsen i Hong Kong heter Happy Valley

staden ligger täckt i dödligt smog

först uppe på Victoria Peak kan man andas friskt

där friade du till mig

och vi gifte oss i Sjömanskyrkan på Kowloon

Grand Finale för vårt förhållande

ett vackert avsked

jag hade blommor i håret och en tröja med vita fjädrar på
du en skräddarsydd kostym

Vi krossade allas drömmar om evig kärlek när vi befriade oss

Men vet ni, kärleken är fortfarande evig

men inte vi

Sjuk vård

Rastlöshet, inre rastlöshet, irritabilitet, aggressivitet, vanföreställningar, raserianfall, mardrömmar, hallucinationer, psykoser, sömngång, olämpligt beteende, minnesförlust. 
Redan existerande depression kan framträda under användning av bensodiazepiner.
Vid utsättning kan: ett övergående syndrom inträffa med återkommande sömnrubbningar i förvärrad form. Detta kan åtföljas av andra reaktioner: huvudvärk eller muskelsmärta, extrem oro, och spändhet, rastlöshet, förvirring, irritabilitet och sömnrubbningar, i allvarliga fall känsla av att omvärlden förändrats och blivit overklig, känsla av att ha förlorat sin identitet, hörseldefekter, känselbortfall och stickningar i armar och ben, överkänslighet mot ljus och ljud och fysisk kontakt, hallucinationer eller epileptiska anfall kan inträffa. 
Det är viktigt att du är medveten om risken för sådana symptom så att din oro minimeras. 

Hjälp

Vad jag hatar uttrycket älska sig själv
som om kärlek är en egotripp
som om kärlek är en karriär
man ska göra
investera i och ge avkastning
kärlek är större
Allah Akbr
och egoboosta sig själv
och tänka på sig själv
gör mig bara mindre
är så jävla lurad av den här tidens självhjälpspsykos som fallit över oss
man hjälper inte sig själv
man hjälper varandra
det är det som är hjälp
kärlek utan andra inblandade är en meningslös lek
tänker jag när jag sitter här och ska älska mig själv
och fullkomligt hatar det

Cowboyråmantik

Du är the boy
Jag är the cow
som du driver
till slakt
Vägen vi vandrar tillsammans
är oändligt karg
överöst av himmel

Shit make it happens

Ur dyngan växer
sig solrosorna stora mot rymderna
de små fåglarna äter deras frön
och flyger starka söderut

Uppåt, inte framåt

Jag vaknar och känner kraften stiga
som ett omvänt blodbad
den nedslaktade anden
reser sig
det är morgon

den svenska hösten

Jag ser ett tvärbrant stup
jag ser ett utbränt hus
jag ser ett par silverskor med vingar
jag ser oändligt mycket skräp i trädgårdarna
jag ser ett träd klätt i toalettpapper
jag ser en blänkande rosa Cadillac i Munkedal
jag ser fåglar flyga söderut
Idag föll Gadaffi
jag reser
mig upp och lämnar dig
jag vet inte vart jag ska
jag vet bara att jag reser utan dig

Kandinskynätterna

Det är natt i hela trakten
Jag går till sängs längtande
efter att det ska bli Kandinskymålning över allt
som är jag
På dagarna håller jag allt utom mig
där är du och här är jag
Svart är svart och vitt är vitt
däremellan en linje
detta är mina skor och i dem mina fötter
rör jag dem fram och tillbaka går jag framåt
jorden ligger under
himlen ovanför
om natten släcker jag ögonen
och alla gränser och avstånd försvinner
och vi är ett
en själ, en form
i oändliga variationer
när jag vaknar har jag glömt
allt jag vet
om utslocknandet i Alltet
jag går åter upp
i intet

Livet efter döden

Så har den tredje av bröderna dött
han blev äldst av dem, trettiofem år
hans lillebror och storebror blev inte ens tjugo
på andra sidan berget pulserar en sorg så stor att trakten skälver
så ofattligt stor att ingen kan begripa
allra minst änkan
ändå fortsätter det att bakas äpplepaj i nästan alla husen
även i hennes hus måste det fortsätta gås upp på mornarna
ungarna kläs på
solen kommer fortsätta lysa genom det gamla trähusets ömsint renoverade glasfönster
meningslöst eller ej så kommer jorden fortsätta vrida sig mot solen om mornarna
och smörgåsar bres
kroppar duschas
tänder borstas
hur obegripligt det än kan te sig
så måste det fortsättas
det måste fortsättas bakas äpplepaj och tvättas kläder och sättas disk i diskmaskinen
och tryckas på on
till ingen som helst nytta mer än att det bara måstes
Inte idag, inte imorgon, kanske inte om ett år
men någon dag kommer hon att känna doften av äpplepaj igen
och tänka att det luktar gott

Gud är ingen övermänniska

Jag vaknar. Framför mig står en man med vit rock
Det uppstod komplikationer, säger han
Jag beklagar men er kärlek var dödfödd
Det kan inte vara sant, säger jag
Jo, det är tyvärr så, säger han
Kärleken är hos Gud nu
Men jag då? Var är jag, frågar jag
Du är också hos Gud, säger mannen i den vita rocken
jag är Gud och förlöser liv och död
Om du är Gud kunde du väl sett till så min kärlek levde? säger jag
Det åligger inte mig. Jag rår inte över kärleken, den kommer om den vill
Jag gör så gott jag kan
som sagt, jag beklagar sorgen, säger Gud
och lämnar tomrummet

Atacamaöknen blommar vart femte år

I San Fransisco besöker Maria världens största dildobutik
och ser Marinens uppvisning
de informerar hur många de kan döda och hur snabbt 
I Ulebergshamn sitter Lena på övervåningen och ser stjärnfall över havet
bakom datorskärmen uppdaterar Navid sin status, att han inte klarar av smärtan längre
Sofia skriver freedom in looove
I Täby tänker Malin på mig
jag tänker på han i rummet bredvid
som drömmer om Anderna och aracuarior
och den blommande våren i Atacamaöknen
Jag har slutat prata
jag vet inte vad jag ska säga längre
om frihet och kärlek
som inte går ihop
det är alltför fängslande
alla tankar tätar sprickorna i fängelsets murar
Sverige har en radioteleskopgrupp i Atacamaöknen
man ser universum så bra där
Alma heter radioteleskopgruppen som ska börja användas snart
det betyder själ
Imorgon besöker Maria Alcatraz

Hur vi hanterar vintern

Sommarstugorna har dragit ner sina persienner och rullgardiner
Ägarna vill inte att möblerna ska bli solblekta
eller att någon främling ska titta in i de övergivna rummen
Det är solen som torkar upp den råa vintervätan och hindrar möglet från att få fäste
bara sommarstugorna med öppna ögon klarar sig torrskodda genom vintern
Så gör vi med. Stänger in oss, släcker våra ögon och tror vi får vara i fred
när vi i själva verket ruttnar inombords

be my jäst

Öknen ligger platt
som ett nederlag
som ett bröd utan jäst
det osyrade brödet var det sista de åt
innan de lämnade Egypten
i längtan efter något bättre
de inte visste vad eller var

Flickorna längst fram

Kärleken är så ofattbart stor
det är egentligen bara fjortonåriga tjejer som kan fatta
ens en smula av den
de där Håkanhellströmflickorna som står i rad längst fram
och vågar ge hjärtat fullt ut
vad det än kostar
och vågar explodera batteriet
så de själva försvinner och bara är Du
det är inte lätt att leva så
och sällan får de någon lön för det
med åren stänger de hjärtat
och dämmer igen tårkanalerna
så inte mascaran ska rinna
och upplösa dem från sig själva
men det största i deras liv var inte att de till slut tog tag i sig själva
utan att de vågade älska tills de brast

O/väsen

Helvetesorkestern spelar inuti mitt huvud
längre in jublar änglarna
i tystnad

Vår längtan är allt vi vet

Snön har fallit på Hardangervidden
I Concepcion blommar körsbärsträden
Apelsinerna smakar sött igen
Nätterna är stjärnklara nu
Vi tror oss känna till fem procent av universum
resten är okänd materia och mörk energi
utan mörkret inga stjärnor
Tumba grät varje år vårisarna gick upp, då fick han inte spela hockey längre

Sverige ur tiden

Det är Gullan Bornemark och det är Camilla Henemark
Alla älskar Silvia

hennes pappa var nazist

vems var inte det?

Vi dricker kaffe och vi vänder blad 

för även porslinsfåglar kan flyga

Från här till härligheten

Klangen
från rimfrost som spricker i kylan
solstrålar som går genom fönstret
dagsmeja som faller från taken
tankar som hittar rätt, inte fel
klangen hörs inifrån
ända till Campsea Ashe

Höstklang

Det tunna golvet brast under mig

och allt som är mitt rasar

utan botten ingen klang

i Campsea Ashe undersöker Lena klockringningen

hon ska ringa så det hörs ända hit

jag lyssnar noga

och hör klockorna ringa för mig

ända från Campsea Ashe och hit

Drömlösa

På andra sidan jorden
där det är vår nu
går hon omkring med barnet i sina armar
och drömmer om en hel natts ostörd sömn
Här, där det är höst nu, ligger jag drömlös på stilnoct
för att slippa höra dånet av barnen som inte behöver mig

Bohuslänska män

Undrar om han kommer att dö under hummerfisket det här året, säger mamma
Varje år går det någon full av liv som ger sig ut på sin sista resa
fylld av havslust och vilja
Välsignade 
de som leva och dö fria

Kode

Med sången i sig kan man cykla ut från Kode
ut från områden med likadana villor
man kan höja blicken
och inte se blindheten för artrikedomen
med sången inom sig kan man glittra och spraka och gnistra
och leva sig genom lik giltigheten
det är inte hjulen som för oss vidare
det är sången
som får fötterna att trampa
ut ur Kode

Hjärtslagen och andetagen

Kännetecknande för kvinnlig konst: Relaterar till mannen
Kännetecknande för manlig konst: Relaterar till sig själv
Universum expanderar och är inkrökt i sig själv
Einsteins relativitetsteori kan vara fel
något kan färdas snabbare än ljusets hastighet
det ställer alla fysikens lagar över ända
oavsett: allt är detsamma
oavsett vad vi tror oss veta
och i förändring
stå fast i förändring och du ska förstå det finns
inget att förstå på
I universum är du tyngdlös och laglös
Allt expanderar och krymper
hjärtslagen, andetagen
början och slutet

Slow motion

Hösten kastar sig från haven in i fjorden
full av vemod och råkyla
snart åker du
vi firar din födelsedag idag
som ett långsamt farväl
som en atombomb i slowmotion
sprängs drömmen om kärnfamiljen sönder
du fyller år efter år utan mig
innan mig längtade du
efter mig vill du resa dig bort
kanske har jag fel
och framtiden ger oss rätt

För älskade

Det är så mycket sommar
Elvira Madigan och Sixten Sparre är på illegal smekmånad
Hösten så förestående
Vintern så oförstående
inför alla former av passion
förutom det döendes
Lyckan och olyckan ligger tätt invirade
som en och samma
den som ger sig in i kärleken får tåla
att förlora allt
Elviras gravsten var vit
Sixtens svart
Vi hör ihop, som dag och natt

Lagen om motsatsernas harmoni

Samlagen

Skrivuppgiftermål

Jag är ju din livsuppgift

Är du inte alls

Du kan inte lämna mig. Vad skulle du då skriva om?

Jag skulle skriva inte bara om dig utan om hela världen
Jag är hela världen

Kokainist

Zombie på fast forward

dr Robocop säger

Det finns en obotlig psykisk störning
som heter mänsklighet
man kan dämpa den med lugnande medel
såsom valium, stesolid eller andra benzodiazepiner
eller avleda störningen med shopping, teve eller alkohol
men för den drabbade går den aldrig att bota helt
mest drabbad av denna psykiska störning är kvinnor
terapi eller samtal hjälper inte utan snarare stärker den sjukes vanföreställningar
att psykisk hälsa är beroende av andra människor
eller att vi skulle vara beroende av varandra
Om du misstänker att din partner lider av denna psykiska störning
som yttrar sig i krav på engagemang för andra och deras problem
är rådet att ignorera den sjukes utfall när hon försöker projicera sin störning mot andra
och kräva medkänsla och förståelse
mänsklighet är obegripligt och går inte att förstå
det är ingen som helst idé att spela med i det spelet
gör du det riskerar du att bli medberoende, medmänsklig s.a.s
Det enda konstruktiva rådet är att lämna den sjuke
och den destruktivitet som hennes störning innebär
Om du av sexualbiologiska orsaker inte kan förmå dig att avbryta relationen
så bör du ignorera den stördes affektiva utspel
så den sjuke kommer till insikt om att vi alla faktiskt står helt och hållet ensamma
då kommer den psykiska störningen att blomma ut så den sjuke till slut inser
att medicinering är nödvändig
vilket pacificerar, men som sagt, inte botar störningen
av alla psykiska störningar är mänsklighet en av de allvarligaste
en slags vanföreställning om människoberoende
som om vi har med varandra att göra

På mitt nattduksbord

Fartyg i is -på Vänern isvintern 1987 av Åke N Williams
Ett friskare samhälle av Erich Fromm
Ett par handbojor
Livsstrategier av Dr Phil
Jag var en kärlekskonstens mästare av Johnny Delgada
Kallad till tystnad av Thomas Merton

En sak ska bort
Jag

När jag tänker på Lars Vilks

Billig poäng
dyrköpta konsekvenser

God Natt

Vi sitter på bryggan med fötterna dinglande över havet
marelden gnistrar som Universum under våra fötter
sedan när du lagt dig
med stilnoct på nattduksbordet om godsvagnarna på hjärnvägarna skramlar för högt
så skriver du till mig
jag tänkte, det är värt att leva bara för att få se marelden

Stolen poem

In a <3 world nothing can be stolen

Livslust

Livet är en utlösning i slowmotion
dess orgasm -döden

Vit flagg

Att älska dig var att falla över ett stup
och när jag fallit ner till botten
stod Gud där och gav mig stryk
Efter varje slag frågade han: Ger du upp?
Han slutade inte slå mig
förrän jag inte längre kunde stå och jag sa
Ja

Alldeles utom dig

Någonstans inom mig
är vi aldrig tillsammans

Onormalin

Alla de där normalviktiga
vet precis hur jag ska göra för att bli mindre
men de vet inte vad hunger vill säga
eller att jag inte behöver bli mindre
utan större

Tropisk natt

Istid inne
syrsor och blixtar och höstlöv och vind
sommarens sista värme kramar mörkret 
vi håller om varandra och försöker känna
något som inte känns som sommar längre
mullvadsmänniskorna gömmer sig för vintern  och mörkret
med mer mörker
Lisa flög iväg mot en ny vår
bara de som är tillräckligt små tar svalorna med
På ett sjukhus i Tunis
ligger tjugoettåriga Abdulrahman Salem Alzawawi
han har nyss förlorat sin syn
Från bädden gör han en segergest
Vi gjorde det för friheten

Sommarsnön

Jag fick en predikan i mailboxen
om synd och skuld
den behandlade specifikt mina synder och mina skyldigheter
Jag säger dig det här för att jag älskar dig
förklarade predikanten
men jag kunde inte känna någon kärlek
jag kunde inte känna någon värme när jag läste det
bara en iskall vind som drog in och kallade sig sommar

Passion

Ja, det hände mig. Hur det känns?
Det är som att ha fått stryk av Gud

Bottenförlöst

Du säger du är så rädd för det bottenlösa djupet
var inte rädd
om djupet inte har någon botten kan du inte krascha
Seså. Hoppa nu
Inget kommer att ta emot dig

Att acceptera det oaccepterbara

Det var inte jag som hoppade
det var bron som försvann under mina fötter
kvar var tomrum och tyngdkraft
som jag accepterade
och inte accepterade
men jag lovar, jag hoppade inte
du måste lita på mig
och bygga en ny bro
mellan oss
alla oss som hamnat i brolösa tillstånd
i tomrum och tyngdkraft

Vi är du och jag

Jag är inte som du, tack och lov, säger hon
men vet du
jag är inte ens som mig själv
jag är någon annan
någon helt annan
jag är du
och du är inte dig själv
du är inte själv
det är bara som du tror
vi tror så mycket
och vet så lite
vi vet ju ingenting
och kallar det fakta

Maria

Hon har lämnat mannen som samlade elsladdar och bilar och högtalare
nu samlar hon lerkärl
krus att hälla vatten i att dricka
för människor och blommor
hon går med tysta steg på verandor, gårdar, ljumna kvällar
lyssnar lågmält på människors berättelser
Först nu känner hon sitt barns namn: Liv

Sweetheart

Söta du gör hål i mitt hjärta

Partyessens

Förlora sig själv
tillsammans

Allt

Himlen är en blygrå tyngd som håller allt uppe
plötsligt har jag köpt en tavla på en katt i rymden
men oreanga prickar
för mina sista pengar
molnen släpper taget om regnet
allt är vatten och färg
allt

Stavfel

Du röker gräs och ser på Independence day
vill inte se på något som är verkligt
Det har man nog av. Elände, säger du
Vi håller så hårt om våra stjälar så inte värkligheten ska få tag i dem

Det finns inga försäkringar

Jag hör de pratar om Försäkringskassan
de fattiga måste tänka på pengar
de rika behöver inte tänka alls
endast de döda får drömma

V

Seger handlar inte om vad man lyckas uppnå
utan vad man är Villig att försaka

Morgondraken vaknar

Morgonens avgrund öppnar sitt gap och skriker och skallrar

bara nätterna jag arbetat vaknar jag icke olycklig

ändå går jag sällan in i nätterna nu när de bevakar mig

man ska inte dricka kaffe på kvällen man ska inte sitta vid datorn har du provat avslappningsband?

de har ett sådant sjå med att få mig att sova

jag har till och med fått piller

men vad ska jag med sömn till om jag aldrig får vara vaken

riktigt vaken

jag måste gå mot deras tid

och gå in i mina egna rum

det är bara av lathet och reflexmässig inställsamhet jag lyssnar på dem

bara för att de flesta fåglarna flyger om dagen

så är det inte så att ugglan är sjuk som jagar om nätterna

Ljuset ska bli min död

Jag såg honom som ljuset i tunneln
han visade sig vara

lokföraren i ett godståg

full med stjärnskruvmejslar

men utan nödbroms

Konstig

Jag är inte som du. Tack och lov, skriver du
det bästa med att vara som mig är väl att jag till slut måste ge upp mig själv
händerna i luften
jag ger upp
Ja, jag är känslig
överkänslig säger de
läkaren skriver affektiv inkontinens i min journal
för såna som dej som lever därute i världen betraktas det som en svaghet
en sjukdom
men det är min största styrka
och jag ska ta tillvara på den
konst är allt det man inte kan, skriver Lena
det är så himla mycket jag inte kan
tack och lov

Märka ord

Jag ska gå ordbemärkt förbi er
och ni ska säga vad var det hon sa?
och jag ska skriva orden i era hjärtan
så ni kan höra

Jag är overklig

Dikt är inte värklighet
det är så skönt
det är en lisa
det är jag