Amors skalpell

Livet är min ensak nu
som en arm utan kropp
Jag förväxlade fred med amputation
den här freden är så mycket våldsammare mot min varelse än du någonsin var

Intryckt

de elektriska ljusen därute darrar
vibrationerna från människorna som lever under
kylskåpet, lysrören, frysen. Allt som är elektrifierat
det är inget som går över
den som en gång blivit öppnad kommer aldrig mer kunna stänga dörren om intrycken
det är bara att låta dem flyta
genom och hålla vaken
närsomhelst kan de komma
och knacka på den innersta dörren
först då kommer du att få ro igen

Det är slut nu

Som en strandad val ligger hon på land och undrar vart havet tog vägen
den inre kompassen slogs ur funktion
av glasen och medicinerna och dimman
vi ropade i mistlurarna
men hon hörde oss inte
Landet var för henne hav och havet var hennes land
nu finns inget mer hopp än att tiden ska utplåna
spåren av den kropp som förliste och resterna ska sköljas
hem igen

Utanförförd

Du har förlorat din Gud, säger han
Du med, säger jag
Jag har aldrig haft någon vettdu, säger han och ler
och jag ser pojken som inte ägde någonting och hela världen

Rovdjurstider

Staden hörs vakna som en morrande tiger
redo att kasta sig över dagen
och slita den i stycken