Inshallah

Maria vill ha sommaräng och en man som vidrör henne genom att hålla avstånd
John vill ha ett luftslott med bärande väggar och fria händer att bygga det med
Sofia vill slippa sin frihet och bli ägd hel och hållen
Fredrik vill ha stormbyar och ett hus med veranda under vulkanen
Karin vill göra helig mark av alla platser och säger det finns inget ägande. Allt är ditt och allt är mitt.
Madelen vill vakna ur sömnen och bli förlåten brotten som begåtts mot henne
Niklas vill hitta en karta av musik han kan följa och att hans flickor ska lämna här och ge sig ut i världen
Pappa vill öppet hav och längre norrut där måsflockarna är stora som kryssningsfartyg på radarn
Gilla vill tvätta och laga och vika alla minnen och lägga dem renmanglade i linneskåpet med knippen av lavendel och linda ett om kring sorgen
Mamma vill dö och stanna i vitsippskogarna och fågelsången för alltid
Malin vill lämna sina barn och säga ja till alla nej och bli älskad för det
Daniel vill lyfta bort taket och väggarna och golvet och låta allt bli blått och världen sjunga under skosulorna
Jenny vill att någon ska se henne i ögonen och hela världen
Johnny vill att prinsen ska komma och kyssa honom och de här hundra åren av ensamhet är över
Lena vill att nerverna ska skriva henne en pjäs som inte är teater utan Livet och alla ska se det och sen kan hon lämna scenen
Jag vill ta pulsen på själen och glömma allt jag vet

Bottenrymd

I hörlurarna sjunger Maskinen om sexköp, så högt
att inte fågelsången i kan tränga igenom
Suicida katter korsar min väg
i kallt aprilregn
Jag kom aldrig i hamn
och är mycket glad för det på ett svindlande sätt
faller jag mot botten
av rymden

Ännu inte, precis bredvid

Påskliljorna blommar i Bäveåparken
som den natten Ragnar försvann
och du gick på verkstadslinjen i Lysekil
och Måns på speed någonstans i Stockholm
och min man levde i lägenheten bredvid min
men jag visste inte det då
Bara att min bror var borta och påskliljorna stod vissnade i en vas på mitt bord
från tiden då hans hjärta fortfarande slog bredvid mitt, i Volvon in till skolan en söndagseftermiddag
Den dagen påskliljorna vissnade visste jag ännu inte att kärleken finns kvar
och att den bara byter kroppar

Vår

År med segertecknet framför

Allt blått

Silvergrått regn
solgula kycklingar av porslin
scillablått under berget
vita måsar utanför fönstret
inuti släckt och nedmonterade föreställningar jag snubblar över
Ann-Marie Fröier säger att man kan vistas ovanför allt det där
ovanför där allt är blått

Konsten är att leva

Inne på sjukhemmets väggar hänger tavlor
solglitter i hav, grönskande landskap och höga berg, solrosor
så oerhört mycket vi behöver konsten för att leva
bäckenet, rullstolarna, de vinglösa änglarna i feta kroppshyddor och foppatofflor, handdesinfektionen, våtservetterna och mjölkpaketen kan inte rädda oss
Göran säger att bara han får vänja sig vid protesen ska han fiska hummer igen
Jag går ut genom korridorerna på mina två ben och ser tavla efter tavla vidöppna sinnena
Vid midnatt ger jag mig ut
Månen är full och stora stjärnor är uppnålade över havet
benen trummar fram över den mörka jorden
Det är vårnatt och jag har ben

Depriverad

Jag försöker ta mig in i dagen med stora ord och små kakor
deprive, deprive, deprive, deprive
beröva dig, ta bort och du ska växa lyder lagen om motsatserna
små kakor och stora ord kommer bara göra dig större och mindre men på fel ställen

Iceteaparty

Arizona Justice är lagen skrivet i svartvitt
blind för alla andra färger

så lätt att skjuta hål på

och det avslöjas att Trayvon Martins blod är rött

precis som mitt och ditt