Glaset är heltomt

Jag stod där på rangliga ben med ett vinglas i handen
och kunde inte svara på era frågor
om vem jag var och vad jag gjorde nu
Inte ens var jag bodde eller vem jag levde med kunde jag svara på
men jag kunde säga er vilka ni är, vad ni vill och vad ni inte vill och vad ni längtar efter
men ni frågade er aldrig det
jag teg och söp mig full

Helvetenskap

Varför tar vi inte hand om varandra?
för att vi har fullt upp med att älska oss själva
jag vet inte när självkärleken började krypa sig på
men det var när jag började älska mig själv allt gick åt helvete
det kanske bara var tidens anda jag andades in men inte ut
vi ska vara hela människor i oss själva som aldrig behöver någon annan
vi är brev som aldrig skickas
och vinflaskor som inte delas
i hus med stora fönster men ingen insyn

Uppkonst

Tala har sin tid och tiga har sin
den talande tiden varar ett ögonblick
och upplevs som kortare än den tigande som varar i en evighet
även om ögonblick och evighet är exakt samma längdmått
den tigande upplevs dock som längre eftersom där hörs tomrummet innan och efter
Din tid är nu
nuet är inte alltid det bästa men det är det som är
Tystnaden skärper din uppmärksamhet
och upp är dit du ska sväva när tyngderna lossnat
och vår inre teknologi förfinats till rymdfärdsbegåvning
vilket handlar om att lämna allt vi vet och allt vi lärt oss
ty lärdom binder
ovetenskap befriar
och kärleken är fri och där ska du också vara
Uppkonst är det skapande som inte räknas som klotter på våra fängelsemurar
kärleken är så lekande lätt att du inte kan förstå den förrän du slutat tänka
tomma tankar är det bränsle som får rymdfärger att explodera oss inombords
töm tanken; och rymd sen