Vi sitter på bryggan med fötterna dinglande över havet
marelden gnistrar som Universum under våra fötter
sedan när du lagt dig
med stilnoct på nattduksbordet om godsvagnarna på hjärnvägarna skramlar för högt
så skriver du till mig
jag tänkte, det är värt att leva bara för att få se marelden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar