tisdag 27 augusti 2013

Syrien

Döden kom på morgonen, står det i tidningen
och barnen tuggade fradga och läpparna är blå
när vi gör så mot vårt eget folk
vad gör vi inte mot jorden?
de säger att det är för att vi är deprimerade, för att vi är sjuka, som vi ser alla sår
det är för att vi är sjuka vi inte ens förmår öppna tidningen på morgonen
men är det inte så att vi är deprimerade för att vi är friska
för att vi ser klart hur ofattbart fel mänskligheten är?
Jag har sett de tusenåriga skogarna
druckit det klara vattnet
när jag gick ner igen, dit där vi förgiftar vårt vatten, dit där vi asfalterar ängarna och hugger ner skogarna
där vi bygger motorvägar och river våra medmänskliga minnen
där vi gasar våra barn till döds
jag vet inte om jag vill vara kvar längre
Jag vet inte hur jag ska kunna berätta något
för jag vet inte om vi är människor längre
om någon skulle lyssna
när jag säger att mänskligheten har blivit en sjukdom på själva jorden
Jag står inte ut här
jag måste gå in
måste gå upp
gå nånstans dit där vi inte är galna
Jag vill se berg igen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar