tisdag 22 november 2016

✝ 2016

Bortom allt som är rätt och fel finns en äng. Jag möter dig där, sa Lars innan han tände eld på sig själv och dog brinnande. 
Nu lyfter vi från marken, som vi alltid velat göra, sjöng Freddie och lämnade denna mark när jorden var som vackrast.
Hineni, här är jag. Jag är redo herre, sjöng Leonard och dog i stilla november. 
Förra veckan tog han upp tinorna, igår tog han upp snäckan. 
Idag är Bengt borta utan ett ord men har ordnat med allt. 
Så som man levat så skall man och dö
Och jag som slarvat bort mina handlingar, min tanke, min själ, min kropp, fasar för att dö lika förgäves som jag levt. Efterlämnande Inget och Ingen. 
En sån där grav som ligger mörk på Allhelgonaaftonen utan att någon tänt ett ljus på den, en sån grav är jag, men ännu ovan jord.
Mästaren säger Döden är inget att vara rädd för.
Jag är inte rädd för att dö utan för att ha levt förgäves, svarar jag.
Är du klar med allt du ska? frågar han. Alla har en uppgift och man dör inte förrän man löst den. 
Och jag förstår att det kommer att dröja ännu en tid innan jag lyfter från marken
och sista ordet är skrivet

2 kommentarer: